Informations­hantering

Många företag fastnar i sin dokument­hantering – 5 vanliga problem

När dokument och information finns utspridda i olika system blir det lätt svårt att hitta rätt, hålla koll på versioner och veta vad som ska hända härnäst. Här går vi igenom fem vanliga utmaningar inom dokument­hantering – och hur en mer strukturerad informations­hantering kan förenkla vardagen.

Medarbetare arbetar med många dokument och information vid en laptop

Dokument­hantering är sällan något man tänker särskilt mycket på när allt fungerar.

Filer sparas på filservern, dokument delas i Teams, avtal ligger kanske i SharePoint och annan information finns i olika verksamhets­system.

Det fungerar – tills det börjar bli svårt att hålla ihop informationen.

När vi pratar med företag är det ofta samma typer av problem som dyker upp. Det är inte nödvändigtvis systemen i sig som är dåliga. Problemet är snarare att informationen har vuxit fram på flera olika platser samtidigt som arbetssätten inte riktigt har hängt med.

Här är fem vanliga utmaningar som är värda att titta närmare på.

1. Dokument­en finns på för många ställen

Det här är ett av de vanligaste problemen vi ser.

Ett företag kan ha filserver, Teams, SharePoint, mejl och dessutom ett eller flera verksamhets­system. Varje plats kan fylla sin funktion, men för användaren blir frågan till slut ganska enkel:

Var ska jag leta?

En person kanske sparar ett dokument i projekt­mappen medan en annan lägger det under kund­en. Någon har dessutom en kopia i sitt mejl.

Det brukar fungera så länge alla känner verksamheten väl och vet hur kollegorna arbetar. Men när fler person­er blir involverade blir det snabbt mer tids­krävande.

Och det är inte bara tiden som går åt till att leta.

Osäkerheten är minst lika viktig:

Har jag hittat rätt dokument? Finns det en nyare version någon annanstans?

Det är ofta här det finns mycket att vinna på att strukturera information utifrån vad den är – inte bara var den ligger.

2. Det är svårt att veta vilken version som gäller

De flesta har sett filnamn som:

Avtal_final.docx
Avtal_final_ny.docx
Avtal_final_2.docx

Det är ett enkelt exempel, men det säger en hel del.

När dokument skickas fram och tillbaka eller sparas på flera ställen blir det snabbt svårt att veta vad som faktiskt gäller.

  • Vem gjorde den senaste ändringen?
  • Vad ändrades?
  • Är dokument­et godkänt?
  • Finns det en tidigare version vi behöver gå tillbaka till?

För vissa dokument är det mest irriterande.

För andra kan det vara betydligt mer kritiskt.

Det kan handla om avtal, ritningar, kvalitets­dokument, instruktioner eller annan information där verksamheten måste kunna lita på att rätt version används.

Då behövs inte bara en plats att spara dokument­et på, utan också kontroll över historik, version och status.

3. För mycket bygger fortfarande på manuella rutiner

Ett annat vanligt problem är processerna runt dokument­en.

Ett avtal ska granskas av en person och godkännas av en annan. Ett kvalitets­dokument behöver uppdateras. En beställning väntar på godkännande. Någon behöver följa upp ett avtal innan det löper ut.

Hur löser man det?

Ofta med:

  • mejl
  • kalender­påminnelser
  • Excel-listor
  • eller genom att någon helt enkelt kommer ihåg vad som ska göras

Det behöver inte vara ett stort problem när volymerna är små.

Men ju fler dokument, processer och person­er som är involverade, desto mer tid går åt till administration och uppföljning.

När processen måste hållas igång manuellt ökar också risken för att nästa steg försenas eller missas.

Allt behöver inte automatiseras. Men det finns ofta fler manuella moment än man först tänker på.

4. Informationen saknar sammanhang

En traditionell mappstruktur bygger mycket på var ett dokument ligger.

Men i verkligheten är det ofta mer intressant att veta vad dokument­et är och vad det hör ihop med.

Ta ett avtal som exempel.

Det kan höra till:

  • en kund
  • ett projekt
  • en leverantör
  • en ansvarig person

Dessutom kan det ha ett startdatum, ett slutdatum och en status.

Om allt detta bara representeras av en fil i en mapp går mycket av sammanhanget förlorat.

Det är här metadata blir intressant.

Metadata låter tekniskt, men principen är enkel:

Det är information som beskriver informationen.

I stället för att bara säga var ett avtal ligger kan man beskriva vilket avtal det är, vilken kund det gäller, vem som ansvarar för det och när det löper ut.

Då kan olika person­er hitta samma information utifrån det som är relevant för dem.

Projekt­ledaren kan utgå från projekt­et. Säljaren från kund­en. Den avtalsansvarige kanske vill se alla avtal som löper ut de närmaste månaderna.

Samma information, men i olika sammanhang.

5. Det är otydligt vem som ansvarar – och vad som händer härnäst

Ett dokument är sällan färdigt bara för att det är sparat.

Ett avtal kanske behöver granskas. Ett kvalitets­dokument ska godkännas. En ritning behöver revideras. Ett projekt­underlag ska lämnas vidare till nästa person.

Då uppstår nästa fråga:

Vem ansvarar för vad – och vad ska hända härnäst?

I många verksamheter finns den informationen inte i själva systemet.

Den finns i mejl, mötes­anteckningar, Excel-listor eller helt enkelt i huvudet på medarbetarna.

Det skapar person­beroende.

Om rätt person är sjuk, byter roll eller slutar kan det bli svårt att veta vad som väntar, vad som är klart och vem som ska agera.

När ansvar, status och nästa steg i stället blir en del av informations­hanteringen blir processen betydligt tydligare.

Då kan verksamheten se vad som väntar på granskning, vem som ansvarar och vilka aktiviteter som behöver följas upp.

Hur passar M-Files in i det här?

I M-Files ligger fokus på vad informationen är och vilket sammanhang den tillhör, snarare än att användaren behöver känna till en bestämd mappstruktur.

Dokument och annan information kan kopplas till exempelvis kund­er, projekt, avtal, leverantörer eller ärenden och hittas utifrån de relationerna.

Samtidigt kan verksamheten få bättre kontroll över versioner, behörigheter, ansvar, status och arbetsflöden – så att informationen inte bara blir lättare att hitta, utan också kan styras genom rätt process.

Det betyder inte att man måste börja med allt.

Ett bra första steg är att identifiera var problemen faktiskt finns idag.

Börja med vardagen

Bra informations­hantering behöver egentligen inte vara mer komplicerad än så.

  • Rätt information ska vara enkel att hitta.
  • Det ska vara tydligt vilken version som gäller.
  • Man ska kunna se vad informationen hör ihop med.
  • Det ska vara tydligt vem som ansvarar och vad nästa steg är.
  • Medarbetarna ska helst slippa lägga onödig tid på att leta, dubbel­kolla och hålla egna listor vid sidan av.

Känner ni igen några av problemen ovan? Hör gärna av er till oss på Svedok. Vi börjar med att förstå hur ni arbetar idag och var det finns störst möjlighet att förenkla.